Nedräkning…

Nu är det bara  9 timmar kvar tills första gruppen ska samlas på Malmö central och påbörja resan mot Irland. Lite klurigt att packa för 17 dagar när man inte riktigt vet hur vädret är eller vilka utmaningar vi kommer ställas inför. En sak är säkert, ett spännande äventyr väntar oss..

Global förvåning

Det har sagts många gånger förut och med största säkerhet inte för sista gången – att det är en liten värld vi lever i. Oftast kanske de uttalats när man sprungit in i en gammal bekant på andra sidan världen eller åtminstone på en plats man inte förväntat sig att träffa en viss person. Jag tror att alla kan hålla med om att oavsett plats och situation, så är det är ett uttryck för överraskning.

Jag har aldrig reflekterat kring om världens litenhet är ett positivt eller ett negativt uttryck, men jag antar att det helt enkelt handlar om perspektiv. När vi idag lätt kan röra oss fysiskt över landgränser, röra oss informativt genom att ta del av tankar och åsikter från världens alla håll och kanter och röra oss kommunikativt vart vi vill tack vare en skärm och  ett nät. Sett ur ett negativt perspektiv tar detta kanske bort en del av spänningen och mystiken kring att upptäcka tex. ett nytt land för första gången.

Jag vet inte varför jag, trots en självupplevd bra förståelse för den globaliserade värld vi lever i, ändå blev förvånad över hur liten världen kan vara när vi kom till Island.

På vår utbytesskola i Selfoss på Island går det omkring åtta hundra elever som undervisas av mellan två och tre hundra lärare. Den isländska koordinatorn hade sett till att jag, som samhällslärare, fick följa tre olika lärare i deras undervisning. Som förväntat så var det lite knepigt att hänga med i Isländskan till en början, men allt eftersom genomgångarna fortgick kunde jag placera fler och fler saker i sitt sammanhang, inte för att språket blev enklare utan för att jag kunde relatera till lärarnas metoder.*

Jag insåg att jag så länge jag förstått den holistiska bilden av området kunde placera begrepp och mindre delar i ett sammanhang och på så sätt förstå dem. Ur ett pedagogiskt perspektiv så väcker det här en del tankar – borde jag lägga ännu mer vikt vid den holistiska ”julgranen” och låta eleverna hänga upp det mer detaljerade ”julgranspyntet” först när de sett till att den står stabilt och fått vatten?

Det var ingen gammal vän jag sprang in i på skolan i Selfoss och i efterhand kan jag skratta åt min överraskning. Vid tre tillfällen när Eyrun, som undervisade samhällskunskap, presenterade en uppgift insåg jag att jag tämligen nyligen gjort precis samma uppgift.** Vi blev båda förvånade, men efter ett tag insåg vi att idag så är samhällsundervisning inte ett ämne som rör ett land, utan som rör en värld. Att Islands premiärminister står anklagad för korruption är inte något som längre bara rör islänningar, utan är en global nyhet.

Så ja, det är en liten (och krympande) värld, dock rekommenderar jag alla att besöka Island – för spänningen och mystikens skull.

/Mikael Tegler, REAL Linköping

___________________________________________________________________________

 

*Naturligtvis, med ett hyfsat gott språköra och förståelse för gammalsvenska så fungerade detta med isländska, men hade kanske inte gjort det med tex. Bahasa.

** Två gånger var det hennes uppgifter, en gång var när jag berättade om uppgifterna våra praktikelever fått med sig till Island. Uppgifterna skiljde sig åt på några punkter, där vi båda konstaterade att vi ska lägga till den andres delar till nästa gång.

Selfoss Island

Ja, nu har vi (7 elever och 6 personal från Real Linköping) varit på Island sedan i måndags. Det har varit fullspäckade dagar med framförallt jobbskuggning på vår systerskola här i Selfoss. Oerhört lärorikt och givande! Vi har också hunnit med att besöka några hästgårdar i trakten och på bilden syns vyn från en av gårdarna.

På hästgård strax utanför Selfoss på södra Island
På hästgård strax utanför Selfoss på södra Island

Elever ute i världen, vad gör jag här hemma?

Hej på er!

Jag är lärare på Realgymnasiet i Uppsala och ansvarar här för APL för häst- och äventyrselever. Jag har under den senaste månaden haft tre elever ute på roliga äventyr runt om i världen. Dels är det Mia som varit i USA på en hästanläggning, det är Anton som varit på ett dykcenter i Thailand och det är Elinor som varit på ett dressyrstall i Kanada. Ni har säkert läst några inlägg från dem här på bloggen.

Inför en APL-period i utlandet är det massvis med arbete. Det första som behöver göras är att skapa en kontakt med en APL-plats, göra en bedömning om den är lämplig att åka till och sedan få ett OK på att de kan ta emot elever från oss. Sedan börjar ett gediget arbete med att skriva ansökningar om stipendier och att förbereda eleverna på resan.

Det är så roligt att få arbeta med detta, visst önskar jag att jag kunde följa med eleverna ut i världen men det ger otroligt mycket att få se deras glädje när de får besked om beviljade stipendier, deras resfeber inför avfärd och hur mycket de har utvecklats när de sedan kommer hem igen.

Nu är årets utlands-APL över för Uppsalas del men arbetet med att ordna platser inför nästa läsår drar snart igång. 🙂

Sista arbetsdagen i Chile

Idag gör vi vår sista arbetsdag i Chile och våra vänner undrade, när kommer de bli filmade, en bra tanke som vi genast gjorde till handling.

Låt oss presentera organisationen Canis!

Juan Rozas Reymond, grundaren av Canis, berättar om organisationen.

 

Maria Ines Guzman Araya från Canis berättar om hennes tankar med vårt projekt.

 

En hälsning från Chile!

Vår resa i Chile närmar sig sitt slut, vi har besökt olika organisationer och skolor som vill samarbeta med oss både som praktikplatser och med elevutbyten.

 

01

Med den här bilden vill Wiggo hälsa er alla välkomna till Chile.

 

16

Medlemmar från Organisation Canis som utbildar assistanshundar.

 

15

Våra värdar var alltid så vänliga, denna dag var lunchbordet lite mer pimpat.

 

14

Volontärerna Gabbi och Juan Pablo visar hur de jobbar med assistanshundar i Chile.

 

13

Volontärerna Gabbi och Juan Pablo visar hur de jobbar med assistanshundar i Chile.

 

12

Wiggo hjälper till med att ”förbereda” hundarna innan de ska börja arbeta.

 

11

Martin vill också hjälpa till.

 

10

Ninna berättar hur vi arbetar med assistanshundar för våra chilenska vänner.

 

09

Utanför vår samlingslokal innan det var dags att börja arbeta.

 

08

Efter några dagar i Santiago åkte vi till en stad som heter Coquimbo men vi var tvungna att stanna för lunch och ta en promenad där efter, det var en trevlig dag!

 

07

Bild på elevbostäder på jordbruksskolan i Santiago.

 

06

WIggo hänger vid utomhusklassrummet.

 

05

Självklart odlar de organisk på skolan.

 

04

Ett klassrum.

 

03

Martin fick hjälpa till med morgonskörden.

 

02

Martin och Ninna är på besök hos kenneln Dubrovnik i Santiago.

 

 

Känslan man får trots att vi är är så långt bort (geografisk) är att vi ändå är så nära varandra (i kunskap och arbetssätt)

Idag har vi enbart arbetat med att jämföra hur vi arbetar med hundar både i arbetslivet och i skolan.

Volontärerna som arbetar med Fundación Canis visade oss hur de tillsammans med sina hundar arbetar med barn med olika funktionshinder

Ninna Lindman berättar om hur man arbetar med assistanshundar i Sverige för våra vänner i Fundación Canis

 

Vår hundlärare Ninna får vara med i en övning där man tränar finmotorik, händer och fingrar.

 

Här får vi se en övning som ger avslappning, stimulerar muskler och blodgenomströmning.

Chilebloggen goes videoblogg!

Vi är på besök hos kennel Dubrovniki Santiago där våra hundelever kan få möjligheten att göra sin APL i framtiden

 

Under vår resa har vi kommit i kontakt med en jordbrukskola som vill samarbeta med oss i framtiden, så här ser skolan ut.

 

Om våra planer blir verklighet och vi startar vår projekt med Chile, förhoppningsvis kan våra elever få bo här

Första dagarna i Chile

Fantastiskt start på veckan! Vi landade i söndags kl 11:00 och första mötet på kenneln, Dubrovnik, började söndag kl 14:00.

Vi är mycket nöjda med det vi har åstadkommit under våra möten och studiebesök, det var en lång dag och med många intryck, säger Ninna med ett leende på läpparna!

På tisdag kl 09:00 var det dags för mötet med Escuela Agroecológica de Pirque som är en jordbruksskola. Representanterna från Escuela Agroecológica ville presentera skolan för oss i hopp om att eventuellt kunna starta ett projekt tillsammans.

Här nedan kommer några några bilder från dessa dagar och jag lovar att publicera en film snart, säger Martin.

 

WP_20160215_10_36_59_Pro WP_20160215_10_05_52_Pro WP_20160214_18_46_45_Pro WP_20160214_18_46_30_Pro WP_20160214_18_31_14_Pro WP_20160214_18_30_53_Pro WP_20160214_18_28_03_Pro WP_20160214_18_11_58_Pro