Påväg hemåt

Hej jag heter Tindra och går på Realgymnasiet i Uppsala. Jag har varit på praktis i Sydafrika på Welgevonden game reserve. Jag sitter nu på flyget påväg hem vilket känns både skönt och tråkigt. Jag har haft en bra och lärorik resa men jag saknar även nära och kära. 

Under denna resa har jag vuxit mycket som person. Bland annat har jag utvecklat min engelska, slutat ta saker som el, wi-fi och vatten för givet samt blivit mer sparsam. Jag har även fått se en helt annan del av världen som jag förmodligen aldrig hade sett om jag inte åkt på denna resa.

Något jag kommer sakna extra mycket är noshörningarna Nessi och Tatti och även gepardungarna på 10månader. Detta eftersom att vi utfodrade dessa djur och därför kom dem lite närmare. Några saker jag inte kommer glömma är när vi hamnade mitt i en elefantflock, när vi var bara 5-10 meter från två lejon. Samt när det var storm en kväll och vårat extra tak till tältet blåste av och vi fick springa ut och lösa det mitt i natten. Det löste sig bra och var ingen fara blev bara ett roligt minne hahah.

Nu ska jag äta lite flygplansmat som för övrigt varit förvånansvärt bra. Ha det bra hejdå!

Bara en arbetsdag kvar

Hej igen!

Idag jobbade vi vår nästsista arbetsdag här på Paws Patas, det är ofattbart att vi jobbar för sista gången imorgon. I början kände vi att tiden kröp fram, men nu inser vi hur fort det har gått. Det känns fortfarande som en dröm, även om rummet vi bor i är litet och elektriciteten inte fungerar ibland så har detta varit en helt fantastisk upplevelse. I början tyckte vi att det var lite dåligt att ingen skulle hämta oss på flygplatsen och köra oss direkt till sheltret, men vi har insett att det var bra – det ledde till att vi utmanade oss själva och har bidragit till att vi har växt som personer.

På torsdag har vi en ledig dag och vi har bestämt oss för att gå och fota vid bäcken en sista gång. Då kommer även tjejerna från Nederländerna att följa med, det ska bli superkul att vara med dem på vår lediga dag. Av volontärerna har vi nog fått bäst kontakt med dem. På det sättet är det lite sorgligt att vi snart åker, det hade varit roligt att lära känna dem ännu bättre.

Vi har lärt en av nederländarna att säga ”Jag är trött” och ”Mitt namn är” på svenska och de har lärt oss att säga samma sak på deras språk. Det är kul att veta att de kan några svenska ord när vi åker! En annan av volontärerna har bott i Göteborg tidigare, han kommer från Tyskland och kan säga ”tack”. Vi har försökt lära honom lite mer, men det är inte på samma sätt som med tjejerna från Nederländerna eftersom vi pratar med dem oftare.

Idag kom det två nya hundar hit, en kvinna och hennes son hade sett dem springa över gatan och lyckades fånga in dem. Vi har egentligen inte plats för fler hundar, då karantänen är full. Den lilla hunden var kvar i den tillfälliga buren som finns för just sådana här tillfällen när vi slutade för dagen, men den större hunden var för stor för att spendera natten i en bur. Därför flyttade vi en av hundarna från karantänen till en inhägnad mellan avdelningarna ”Back” och ”Front”. Hunden var redo för att flyttas tidigare, men på grund av kennelhostan som går runt ville vi inte flytta den om vi inte var tvungna.

Kennelhostan började hos hundarna i Huntingblock, men har nu spridit sig till nästan hälften av hundarna i Back, även några hundar i Front har börjat hosta. Därför känns det lite extra tungt att åka härifrån på fredag, det känns inte alls bra att lämna sjuka hundar.

Däremot ska det bli fruktansvärt skönt att komma hem till familjerna och hundarna hemma, som vi har längtat och saknat dem! Vi saknar lärarna på skolan också och ser fram emot en hunddag på onsdag nästa vecka!

På fredag blir vi hämtade av Kate, hon som hämtade oss i Vera och skjutsade oss till Paws Patas första veckan, hon kommer att skjutsa oss till Vera och därifrån kommer vi att åka bussen tillbaka till Almería. Natten till lördagen spenderas på hotellet som vi sov på första natten och sedan är vi snart hemma igen!

Ha det så bra!

Elin och Frida

Ansel
Topaz
Bonnie

En massa vilda djur!

Hej!

Nu var det ett tag sen vi hördes. Vi har haft lite problem med elen nu på sistone på grund av oväder men även på grund av att dem sparar elen. Nu har vi varit här i ungefär 2 veckor och lärt oss en massa om arbete med djur i naturreservat. Våra dagar är väldigt olika och väldigt olika långa men uppgifter vi brukar göra är att vi åker till olika delar av naturreservatet och göra olika studier som tillexempel se hur många djur det finns i ett visst område, hur olika djurs kroppstyp ser ut alltså om dom har fått i sig tillräckligt med näring. Vi tittar även om några djur är skadade, Vi åker också runt och kollar så olika marker och växtligheten så att den har tillräckligt mycket med näringsämnen så att djuren mår bra, men också djurens beteende. Här så har dom mer bytesdjur än rovdjur och i vissa fall så måste vi hjälpa till och stödfodra vissa som tillexempel så förlorade 3 gepard ungar sin mamma då dom var väldigt små så att få dom att överleva så åker vi ut och stödfodrar dom så med bytesdjur 1 gång i veckan. Vi har sett många olika djur både rovdjur och gräsätare några exempel är: Zebra, giraff, gepard, lejon men även noshörningar. En häftig upplevelse vi fick vara med om var en dag när vi var ute och åkte bil och ser ungefär 30 -40 elefanter som gick över vägen ungefär 20 meter franför bilen vi satt i. Här får vi även hjälpas åt med volontärerna att fixa våran egen mat och lunch varje dag vilket gör att vi kommer väldigt mycket närmare dom. Det har åskat en del här vilket var väldigt fint då vi satt under tak och åt middag samtidigt med alla andra. På våra lediga dagar så passar vi på att sola och bada i poolen som vi har på campet och allt detta är något vi kommer sakna då vi åker tillbaka till Sverige.

Boendet:

Med vänliga hälsningar Vilma, Sandra och Hanna. Realgymnasiet Nyköping djurvård.

Andra veckan i England

Hej igen från England!

Nu har det redan gått två veckor och  tiden går så himla fort, sen sist har det bara blivit massor med hund och kattmys, men även en hel del städning vilket tyvärr är en stor del av arbetsuppgifterna när man jobbar med djur.

Som vi skrev i förra inlägget så fick vi en liten genomgång på hur dem sköter hundarna för att vi själva skulle få gå ” off site” med dem hundarna som är lämpliga för volontärer och praktikanter att gå ut med. På sheltret så finns det ett rum där det hänger en stor tavla med scheman. På tavlan står alla hundars namn, ras, vilken box dem siter i och när dem ska rastats. Bredvid schemat så sitter det en lapp där det står vilka hundar som vi praktikanter och volontärer får gå ut med. När man valt vilken hund som man ska gå ut med så skriver man sina initialer vid den hundens namn och sedan bockar av när man har varit ute.
Nu mera när vi har börjat gått ut med hundar så är det till största delen det som eftermiddagarna går åt till. Vi lägger gärna tiden efter lunch från 12-16 på att gå ut med och vara med hundarna och ge dem så mycket kärlek som det bara går eftersom dem som jobbar där inte alltid hinner med att ge varje individ den uppmärksamheten de behöver.
På sheltret så har dem två stycken olika ”off lead paddocks” som dem kallar det, det är som hundgårdar med högt staket runt där man kan släppa hundarna lösa så dem får springa av sig. Tack vare mängden djur på shelteret så har inte personalen alltid tid att ge hundarna långa promenader och kan då välja att aktivera hundarna genom att släppa de i dessa paddocks istället.

I början av veckan så fick vi följa med en varsin anställt till en matbutik för att hjälpa till med att samla in pengar till sheltret, det är något som dem gör en gång varje året så här fram emot jul. Detta visde sig vara väldigt vanligt här i England, i gallerior, affärer eller bara på gatorna så ser vi dagligen flertal människor som står med en sorts hink och samlar in pengar åt olika välgörenheter. Hur hinkarna ser ut kan ni se på bilden längst ner.

På torsdagsförmiddagen så var det en förening som skulle elda upp gammalt skräp och pinnar som låg på en gräsmatta precis utanför sheltret, detta ledde till att vi fick all brandrök på oss och kunde där av inte städa inne hos hundarna efter som att det skulle vara farligt att andas in röken och var därför tvungna att vara på insidan av sina ”kennels”. Hundarnas burar är uppdelande i en fram och baksida och en lucka som vi kan stänga och öppna beroende på vart vi vill ha hundarna. När vi vanligtviss ska städa så släpper vi igenom hundarna till framsidan så vi ostört kan städa baksidan där dem sovit hela natten. Och sedan släpper tillbaka dem till baksidan för att städa framsidan. Men under torsdagen så kunde inte hundarna vistas utomhus så vi kunde inte städa varken baksidan eller framsidan för där stängde vi för en sorts rullgardin för att minska på rökdoften hos hundarna.

Jag tänkte också berätta lite om Bezzer en av sheltrets Greyhounds och är en av dom hundarna som alltid på promenad bär munkorg, detta beror på att han tidigare varit med i hundkapplöpningar där ett flertal hundar oftast just Greyhounds springer efter en död hare som sitter fast på en maskin som går runt en bana. Tack vare att Bezzer har varit med i såna tävlingar så reagerar han väldigt stark på små djur som rör sig, så som ekorrar, katter, harar men även små hundar och därför måste ha munkorg. Många människor reagerar negativt när de ser en hund med munkorg och tror att hunden är Aggressiv eller farlig mot oss människor men så är inte alltid fallet då anledningen kan vara som i Bezzers fall att han reagerar och vill springa efter smådjur.

Tack o hej för oss, hörs i slutet av veckan igen!

//Julia & Emma

Elvis

Äntligen inne i rutinerna!

Hej alla glada! Nu kommer ett inlägg från oss i Djurvård på Realgymnasiet i Uppsala. Vi är på Welgevonden Game Reserve och tänkte berätta lite om vad vi gjort de senaste dagarna.
Vi har inte kunnat gjort så många blogginlägg på grund av att elen har stängts av mycket.

De senaste dagarna har vi för det mesta inventerat djur, vi har med andra ord åkt runt i vissa delar av reservatet och inventerat djuren, genom att skriva upp hur många vi ser, om de ser friska ut och vilket kön det är. Vi har även sätt upp kameror för spets- och trubbnoshörningar för att kunna se de djur som är lite skygga för mänsklig aktivitet och gömmer sig en bit ifrån vägarna.
Som sagt så har elen vart utslagen ganska mycket den senaste tiden, och det är sånt man får räkna med.
En häftig upplevelse vi var med om här om dagen, var att bli omringad av ett 30-tal elefanter. Det var otroligt häftigt men läskigt på samma gång, då de, som ni kanske förstår, är ganska stora och mäktiga djur. Vi åkte i bilen med Greg, som hanterade situationen väldigt professionellt och kunde ta oss därifrån på ett säkert sätt.
Under hela tiden vi vart här har vi dessutom letat efter 2 stycken trubbnoshörningar som de inte har sett på väldigt länge så de undrar vad de tagit vägen. Dessvärre utan större framgång.
Här om kvällen hade vi en orm i lägret, som Greg återigen tog hand om på ett professionellt sätt. Vi har också fått chansen att åka till ett jätte häftigt gammalt träd, där vi tog en fika.
Om ni undrar vad vi äter här, så är maten väldigt lika hemma. Vi alla hjälps åt att laga maten, fast i olika grupper för olika dagar.
Vi har även kört en sydafrikansk tradition som heter ”Bokdrolspoeg”, som är precis som våran svenska lek när man spottar till exempel gummibjörnar, fast den här gången spottar man skit. 😉

Det är sjukt varmt, och vi jobbar fortfarande på brännan! 😉
Hade gött!

En vecka kvar

Hej igen!

Nu har vi snart bara en vecka kvar på Paws Patas i Spanien. Vi är stolta över att vi har klarat oss så bra ensamma i ett annat land. I början längtade vi hem hela tiden, det var riktigt jobbigt ett tag. Men nu inser vi hur snabbt tiden har gått och att vi kommer att sakna hundarna och personerna här när vi åker hem.

De andra volontärerna är jättesnälla och vi har träffat två tjejer från Nederländerna som är lika gamla som oss. De har varit här i fem veckor och ska vara kvar i fem veckor till. Vi är glada att vi inte är borta så länge och att vi kan fira jul hemma, deras föräldrar kommer hit över julen.

I tisdags gick det en transport med hundar som skulle till England eller Nederländerna där deras nya hem finns. Det var spännande att få vara med och se, samtidigt som det var lite sorgligt att ta farväl av de hundar som åkte. Men vi är så glada att de har fått nya hem!

För några kvällar sedan var vi på en teater som några av de lokala volontärerna spelade i. Det var kul att se och ännu roligare att spendera lite tid med de andra volontärerna. Efter pjäsen åkte vi till en restaurang och åt, vilket också var trevligt!

Idag har vi en ledig dag, så vi gick till Turre för att köpa mat och snacks igen. Utflykterna till Turre är alltid lite roliga då det finns en hel del hinder att ta sig över på vägen dit. Vi har gjort en karta i våra huvuden där alla stora kännetecknen för vägen finns. Först måste man ta sig över en motorväg, sedan kommer man till en väg som är väldigt ledig. Första gången vi gick till Turre var det så lerigt att man inte kunde gå på vägen, vi fick istället gå upp på stenhögarna som fanns på sidan av vägen – idag hade den dock torkat upp lite så att vi kunde gå på ena sidan utan att bli leriga.

Nästa kännetecken är palmerna och efter det kommer man till en tunnel som man måste gå igenom. Efter tunneln kommer en ganska bred bäck som man måste ta sig över. Det finns stenar i den som man kan använda för att ta sig över men de är hala, ligger sällan helt stilla och är ofta en bit ifrån varandra. Första gången vi skulle gå över halkade vi av stenarna och kom ner i vattnet, men de senaste gångerna har det gått bättre och vi provar nya vägar hela tiden. Det är jätteroligt och bra träning för balansen.

När man kommit över bäcken är nästa kännetecken en lada fylld med får och efter det kommer man till ett hus där det vanligtvis sitter några katter. Sedan är man framme i staden!

Vi kom tillbaka till sheltret när det var dags för de andra att ta kafferast, vilket ledde till att vi fick vara med på ett litet avskedsparty som hölls för en av hundarna som ska åka till sitt nya hem imorgon.

Det finns några hundar här på sheltret som varit här alldeles för länge, valparna försvinner ofta fort – men de äldre hundarna blir kvar. Det värsta är nog hundarna som blir lämnade vid grinden, vilket en valp blev för några dagar sedan. Det gör ont i hjärtat när man tänker på det, speciellt eftersom de flesta volontärerna kommer hit i några veckor och sedan försvinner igen, vilket också blir ett sorts övergivande. En av volontärerna som är här just nu, Dennis, kom hit förra året också. De volontärerna tror vi är väldigt viktiga för hundarna eftersom de annars bara knyter ett band till någon som ändå kommer att lämna dem. 

Nästa fredag åker vi tillbaka till hotellet som vi sov på första natten och på lördag flyger vi hem igen. Det kommer att bli skönt att träffa familjerna igen och att sova i sin egen säng. Samtidigt är det tråkigt att lämna vissa av hundarna.

Vi hörs,

Elin och Frida

Första veckan i England!!

Hej!

Nu har den första veckan på praktiken här i England gått. Den har varit full med nya intryck, funderingar och mycket gos med hundar. Som vi skrev i förra inlägget så handlade den första dagen mycket om att lära sig om hur dem arbetar och deras rutiner. Men nu redan efter en vecka så känner vi att vi kan vara mer självständiga och klara oss själva utan att gå efter en anställd som en svans.

Dem främsta arbetsuppgifterna vi ar är att städa hundarnas ”kennels”, förbereda maten till hundarna, mysa och socialisera oss med hundarna, diska matskålar och även att ta hand om donationer. Donationerna som sheltret får var något som förvånade oss båda. På området finns det en liten skjul som vem som helst har tillgång till att lägga sina gamla täcken, filtar, handdukar, matskålar, hundbäddar, hundleksaker eller lakan i. Detta går då till hundarna. dem mängderna av donerade saker som ligger i detta skjulet varje dag är helt otroligt, vilket är sjukt fint att se.  

 

Som jag skrev så har vi börjat komma igång med arbetet mer på egen hand, speciellt nu i torsdags och fredags. För att vi praktikanter ska få gå ut med hundar på promenader utanför sheltret ”off site” som dem kallar det så behövde vi få en liten genomgång på hur dem behandlar, tränar och ser på deras hundar. Detta var bara repetition för oss som redan har kunskapen om hur hundar fungerar osv. Men jag förstår att det kan vara viktig information för dem som kommer till sheltret med mindre hundkunskap än oss.

De sista dagaran denna veckan fick vi även vara med och se några andra delar av området, blandannat ”grooming”, varit med kattungar ochvarit med hos veterinären. Grooming är dit man kan komma för att få sin hund klippt, badad eller få  klorna klippta på sin hund. Veterinären har vi båda fått vara med och besöka för vanliga hälsokontroller för hundarna där evetuella ”fel” skrivs upp i deras journaler för framtida omplacering. Ett tag under en av dagarna då det regnade otroligt mycket fick vi sitta inne hos två 6 veckors gamla kattungar för att dem skulle bli mer vana med människor och bara för att mysa.

 

För att sammanfatta den första veckan så har vi haft det väldigt bra! Även fast vädret inte riktigt varit på våran sida då det har regnat och blåst en del. Vi har även väldigt ont i fötterna eftersom vi snittar runt 25.000 steg om dagen, men det vänjer vi oss snart vid  😛 //Emma & Julia

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En vecka på Paws Patas

Hej!

Nu har det gått en vecka sedan vi åkte från kylan i Sverige. Tiden har gått väldigt fort, något vi är ganska glada över. Det är jättekul att vara här och de andra som jobbar här är trevliga, men vi börjar längta hem och saknar hundarna som väntar på oss hemma i Sverige. De hundar som finns här är jättefina och de flesta är väldigt mysiga och lätta att ha att göra med, men det finns några som gör vårt liv svårt. Brando, en av hundarna, har börjat rida mot benen på i princip alla volontärer. Det är jobbigt eftersom det är nästan omöjligt att få av honom och han är stark så när man väl fått bort honom dröjer det inte länge innan han är tillbaka. Det finns också några hundar som nafsar i benen nere vid fötterna och många som hoppar. De allra flesta hundarna är dock underbara och det finns många som kommer att saknas när vi väl kommer hem.

Igår hade vi vår första lediga dag och vi bestämde oss för att gå till Turre, en liten stad som ligger cirka 40 minuter bort, där vi skulle köpa matvaror inför den kommande veckan. Det var en mysig liten stad och det var trevligt att gå runt och titta där.

Vi gick hem från Turre med två fyllda ryggsäckar och två kassar.

När vi började gå till Turre såg vi dessutom att en av hundarna var ute på promenad med ett gammalt par. Hunden heter Hope och hon har inte alls trivts på sheltret. Det har varit svårt att se henne så stressad och att veta att vi inte kan göra någonting åt det. Men när vi kom tillbaka fick vi höra att Hope förmodligen hade fått ett hem och att detaljerna skulle ordnas på måndag. Vi håller tummarna för att allt går bra och att Hope får ett hem för resten av sitt liv!

Tillbaka på sheltret tog vi en promenad med Mickey, en av hundarna från Back, och knäppte lite kort. Det var kul och vi ser fram emot att göra det igen på nästa lediga dag som är på måndag.

Milano, en av de andra hundarna från Back

Idag är det första advent och det känns konstigt att inte fira hemma tillsammans med familjen, men vi gör så gott vi kan för att få julkänsla här i värmen. Vi har varsin chokladkalender och har börjat titta på julkalendern på SVT-play, men det känns inte som att det snart är jul när solen skiner och det är sjutton grader varmt om dagarna.

Vi hörs i nästa inlägg,

Elin och Frida.

Snart en vecka på African Dream Horse!

Halloj!

Nu har det gått en vecka sedan vi kom fram i Sydafrika och första dagarna spenderades i Johannesburg som vi skrev i vårt tidigare inlägg. Sen i tisdags så åkte vi buss från flygplatsen i Johannesburg, och det var en bussresa på 6h. Vi gick upp klockan 5:00 på tisdagen för att hinna med att bli skjutsade till flygplatsen för att ta vår buss. Första två timmarna sov vi alla på bussen eftersom det varit en lång resa med lite sömn. Men resten av resan så lyssnade vi på musik och mot slutet av bussresan så var det såå vacker utsikt från bussen. Så massa bilder tog vi på bergen som vi körde förbi. Det sprang även över en apa mitt över vägen när vi åkte bussen, vilket är något som inte skulle hända i Sverige så det var lite kul.

När vi kom fram till Hoedspruit så blev vi avsläppta av bussen och blev upphämtade av Traci och Shannon. Vi packade då in våra väskor i bilen och åkte till African Dream Horse som låg cirka 2 min från där bussen släppte av oss.  När vi kom fram bemöttes vi bra och vi fick våra rum utdelade. Väldigt fina rum med toalett, dusch och två våningssängar. Och det bästa av allt i denna värme: En pool!

Dagarna efter vi kom fram så har vi gjort många olika saker, vi har bland annat ridit ut två gånger och en av gångerna mötte vi zebror men även andra djur har vi mött på. Vi har

åkt på två game drive där vi åkt ut och kollat på helt vilda djur i en jeep. Första gången vi åkte på game drive mötte vi även en hel flock med vildhundar! Vilket är väldigt sällsynt att få se, så vi hade turen med oss! Sen har vi även sett elefanter. Såå häftigt! Utanför vårt boende har vi även många vårtsvin som springer runt, så coolt att se levande djur så nära oss. Sen har vi även haft gymkana med hästarna och ridit på banan. Idag söndag har vi en helt ledig dag, så nu ska vi passa på att sola, bada och gå till affären. Dessutom ska vi äta lunch på KFC som finns här!

Vädret har varit väldigt stekande men i onsdags regnade det så mycket att vi inte kunde se vart vi gick ens. Vädret kan verkligen växla här!

Nu ska vi fortsätta bada, sola och snart gå och käka lite lunch.

Vi hörs snart igen 🙂

/Magdalena, Nora, Maya och Erica från Realgymnasiet Nyköping.

Första dagarna på Paws Patas

Hej!

Nu kommer det ett försenat blogginlägg. Vi har inte haft något internet tidigare, det låg nere på grund av en översvämning som skedde i början på förra veckan, så nu kommer det att komma uppdateringar lite tätare.

På måndagsmorgonen (den 26/11) checkade vi ut från hotellet och tog oss till busstationen. Vi passade på att fråga mannen i receptionen om vägen bara för att vara på den säkra sidan. När vi kom fram dit var vi tvungna att fråga vart bussen gick från, då vi inte såg bussen på tavlan inne på stationen. Bussresan tog cirka en timme och när vi klev av bussen i Vera började vi leta efter Kate, som skulle hämta oss och ta med oss till en matbutik och sedan skjutsa oss till sheltret. Vi presenterade oss på engelska, men när Kate kommenterade att det var kyligt sa vi att det var varmt jämfört med Sverige. Då började Kate prata svenska med oss och att hon var svensk gjorde allt mycket lättare när vi skulle handla mat eftersom hon förstod vad vi ville ha direkt.

Väl framme på sheltret fick vi vårt rum. Det är litet, men eftersom vi bara ska vara på plats i tre veckor kände vi att det nog kommer att funka. I rummet finns en liten kokvrå, en våningssäng och ett litet bord. Vi ska laga all mat själva, vilket blev spännande då ingen av oss normalt lagar mat speciellt mycket. Ingen av oss hade använt gasolspis tidigare, så det fick vi lära oss.

När vi packade upp våra matvaror kom en av hundarna in i rummet, vårt rum ligger inne på gården där man släpper ut större delen av hundarna på för- och eftermiddagen. Snart var ett av våra paket nudlar borta, den lilla hunden hade passat på att sno det och tyckte att det var superkul eftersom det rasslade.

Redan på eftermiddagen var det dags för oss att börja jobba. Jag (Elin) fick vara i ”Back” och Frida var i ”Hunting Block”, vi fick börja med att hälsa på hundarna innan två andra volontärer visade oss hur allting skulle göras på eftermiddagen. När kvällen kom var vi trötta och gick och lade oss tidigt.

Nästa dag började dagen klockan 9. Vi var på samma avdelning som dagen innan. Rutinerna på morgonen innehåller att städa kennlarna, plocka bajs och mata hundar. Man börjar med att plocka bajs i alla kennlar, sedan släpper man ut hundarna från en kennel i en större rastgård medan man städar ur kenneln. Det gör man genom att moppa inne i det mindre rummet och skölja med vattenslangen i den större delen som inte har tak. Sedan tar man rengöringsmedel utspätt med vatten och kastar ut det över hela golvet i delen som inte har tag. Därefter sköljer man ur kenneln igen och skrapar ut det värsta vattnet med en skrapa. Under städningen passar man också på att göra rent hundarnas vattenskålar och se till att de är fyllda. På för- och eftermiddagarna matar man hundarna enligt anvisningar som är skrivna på laminerade lappar, för varje hund står det en mängd mat och om den ska vara utspädd med matten eller om de ska ha burkmat med torrfodret. Vissa hundar behöver speciell behandling, exempelvis medicin eller att deras ögon behöver tvättas. Det utförs antingen en eller två gånger om dagen.

På eftermiddagen plockar man bajs och städar kennlarna genom att moppa där det är smutsigt. På förmiddagarna släpps hundarna från huntingblock ut i två större kennlar där de får vara medan man städar, men på eftermiddagarna får de vara ute på en större inhägnad gård.

Vi bestämde oss för att gå till Turre, som är den närmsta staden, på tisdagskvällen. Tyvärr blev det mörkt snabbt så vi fick vända och gå tillbaka. Problemet var bara att grindarna hade blivit låsta när vi kom tillbaka. Vi provade med våra nycklar i lilla dörren bredvid grindarna, men den funkade inte. Så vi gick runt i hopp om att hitta en annan ingång till sheltret. Vi hittade ingen, så när vi kom tillbaka provade vi att sätta i våra nycklar i de stora grindarna, och till vår stora lättnad gick grindarna upp. Vi provade inte det innan vi gick runt eftersom vi antog att det var samma lås i lilla dörren och de stora grindarna.

När vi lyckas låsa upp stora grindarna till sheltret.

Imorgon kommer en ny uppdatering, 

Elin och Frida.